Den viktiga storleksbågen

Grunden för all varianthantering av artiklar, t.ex. storlekar, beskrivs i någon form av storleksbåge. Behovet per storlek kan beskrivas som i exemplen nedan.

 

Idealet

 

I det ideala fallet finns en storleksbåge som speglar butikens procentuella fördelning. Denna blir antal per storlek. Målet är att lyckas leverera artiklar i en mängd per storlek som motsvarar behovet. Behovet och tilldelningen ska sammanfalla. Inte för få eller för många i någon storlek. För få i de mest eftertraktade innebär utebliven försäljning, för många i mindre eftersökta innebär realisation. Båda fallen ger sämre marginal

 

 sb_ideal_1
 

 

Allteftersom försäljning fortgår sjunker antalet artiklar proportionellt så att storleksbågen hela tiden behåller formen.

 sb_ideal_2

 

 

För att när de sista av artiklarna finns kvar, bågen fortfarande har rätt form. Inga ”ytterstorlekar” kvar, behovet av de vanliga storlekarna tillgodosett hela tiden.

 

 sb_ideal_3

ACT gör rätt från början

 

 

 

Verkligheten – med konventionell beräkning och tilldelning

 

 

 

I verkligheten har storleksbågen ”förvanskats” genom att butiker har grupperats och sorteringar beräknats som inte speglar målgruppens procentuella fördelning. Leveransen innehåller därför inte artiklar per storlek som motsvarar behovet. Vanligtvis blir det för många ytterstorlekar och för få av de vanligaste. Som till höger.

 

 sb_verkl_1

 

 

Allteftersom försäljning fortgår sjunker antalet artiklar oproportionellt Därför att det finns för få artiklar i de mest efterfrågade storlekarna, för många av ytterstorlekarna. Här tappas marginal på att efterfrågade storlekar saknas.

 

 sb_verkl_2

 

 

När de sista av artiklarna finns kvar har det sedan länge varit brist på de eftertraktade storlekarna. De som fortfarande kvar är de som det levererats för många av, ”ytterstorlekar”. Dessa får, som vanligt, reas ut. Tappad marginal är resultatet.

 

 sb_verkl_3